Hej!:) Hon bor faktiskt kvar även fast hon är lite all over the place in the mind. Så vet inte vad som kommer hända på den fronten. Och hon är just nu med familjen i New Mexico så vet inte vad som kommer hända, men vi sitter vid samma bord i cafeterian och vi har dom vännerna gemensamma så antar att vi kommer träffas varje dag där:) Men mer än så vet jag inte, får vi helt enkelt se! :) 

Alltså människor är ju faktiskt väldigt intresserade och amerikaner i sig väldigt öppna (skulle inte vilja åka på ett år till Sverige haha), så det var absolut jätte många som pratade med mig dom första dagarna och så, så man var utan tvekan inte ensam i skolan. Men sen är ju skillnaden de som pratar med dig i skolan och riktiga vänner. Och det var väl lite det som man fick kämpa för, jag tänkte att jag inte skulle sitta och vänta på människor att bjuda med mig överallt så jag tog, bokstavligttalat, tag i det på en gång haha. Jag frågade människor om dom ville göra ngt på helgen och sånna saker, istället för att vänta på att dom skulle fråga mig. Min skola och stad är ändå så pass stor så vet inte om dom skulle gjort det i överhuvudaget. Tror det är lättare i en mindre stad. Men det funkade hur som helst bra:) Sedan, gå med i en klubb elller sport! Där får du automatiskt vänner. Jag hade som alltid Alex också de första dagarna, vilket var skönt. :)