Heeeej, oj så länge sen, har sett alla kommentarer och ska svara så snabbt jag bara kan!:) Jätte kul att ni fortfarande kikar in och ställer frågor. 

 

Så, vad har hänt på amerikanska fronten? Jo, min närmsta kompis under året, Carolina, har varit här i Sverige i två veckor, vilket har ju såklart varit hur kul som helst :D Det blev massa förseningar och liknande med hennes plan så det slutade med att hon fick flyga till hemavan flygplats, alltså den flygplatsen är så liten att den inte ens har ett rullband för att hämta väskorna utan väskorna kom på ett släp direkt från planet. Så redan då började kulturchocken tror jag haha, flygplatser i USA är ju rätt så stora;) Jag och några kompisar mötte hon i alla fall sedan körde vi till vår stuga som vi hyrt, vi var 10 pers och det var fest en vecka i streck, haha vilket också är en aningen ovant för dessa amerikanare. Speciellt krogen-delen så det var grymt kul. Hon fick även testa på att åka skidor i hemavan vilket var speciellt då människan i stort sätt aldrig sett snö, men som tur var är en av mina kompisar föredetta skidlärare så han styrde upp det där och hon tog sig då både upp och ner. Efter en galen vecka där körde vi tillbaka hem till Umeå där vi spenderade några dagar, hon fick beskåda innebandy, gå runt stan, vi åkte ut till stugan och återhämtade oss en aning hehe. Åkte sedan ner till Sthlm där vi turistade runt, mötte upp några vi bott med i hemavan och tog det bara lugnt. Så skildes vi sedan åt på Arlanda. Sorgligt kan ni tro, men nej, för jag åker nämligen tillbaka om lite mer än en vecka :D :D :D Jag och en klasskompis flyger till Tucson nästa fredag för att bo i min värdfamilj och för att göra vårt projektarbete på skolan jag gick, sååå taggad, ska bli så förbannat kul att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Vi stannar i hela 2 veckor och har bland annat planerat en tripp till Phoenix för att se på en NBA match, ska bli såååå roligt. Ser verkligen fram emot att träffa alla igen, speciellt min familj, och bara andas luften, tralla runt på skolan och åka runt i det vackra landskapet. 

FIck lite bilder av Tanja som togs just innan vi skulle gå ut och gratuate. 

Men hejsan, hur är det med er alla?:) Det är så kul att klicka in här och inte bara drömma sig tillbaka utan även se att det dagligen kikar in ett flertal läsare, får lite dåligt samvete av att jag inte ger er något nytt att läsa. Men här kommer i alla fall en uppdatering. 

 

Jag har nu börjat skolan igen och det är så hiimla skönt, vardag igen, utmaning i skolarbete plus att få lära känna massa nya personer vilket jag älskar. Sedan har jag haft turen att hamna i en väldigt trevlig klass. Så jag har bara positiva saker att säga om det än så länge. 

 

Saknar USA gör jag då varje dag, känns som en annan livstid for sure men alla känslor finns ändå kvar och skulle göra precis allt för att få åka tillbaka, typ imorgon hehe. Men är då helt seriös över att åka tillbaka över sommaren, sådär ca 2 månader. Men vad jag ska göra nästa år är väldigt oklart så vem vet, jag kanske hoppar på the UofA eller stannar någon annan stans i USA, chansen finns absolut. Sen tål det inte att glömmas att Carro kommer om strax över tre månader(!!!!!), såååå taggad, saknar människan så oerhört mycket att det finns ju inte. För någon dag sedan bokade jag flygbijett ner till stockholm med carro, så jag och ca 10 andra kommer möta upp henne på flygplatsen här i Umeå, köra direkt till hemavan för massa party över nyår, köra tillbaka till Umeå och vara här i någon vecka innan vi flyger till stockholm och stannar där i tre dagar innan carro flyger hem igen. 

 

Nu har nog de flesta av ni som ska åka iväg i år åkt, men om jag ska vara ärlig så kommer jag nog aldrig kunna läsa en utbytesblogg igen, kommer väl bryta ut i gråt eller något likande haha, men jag önskar er all lycka till och hoppas ni kommer få det lika underbart som jag fick! 

 

På återseende! 

Fem veckor har jag varit hemma imorgon och det känns som en evighet haha, känns, tyvärr, som att jag i stort sätt aldrig varit i USA vilket jag blir lite skrämd över, men saknar det bara mer och mer och vill tillbaka NU! Menmen, nästa sommar kanske:) Och jag har kanonnyheter som kan meddelas, Carolina har bokat flygbiljett hit, till sverige, till umeå(!), över nyår!!!! så den 28:e december landar hon här, alltså huuuuur galet?????? Kommer bli förjävla kul, och nu är det även snack om att Michelle kanske ska följa med, hon måste bara skrapa ihop massa pengar, och om det går vägen kan jag vänta mig båda :D Hur taggad som helst, ska bli så himla kul. 

 

Annars så har jag, och Ceci, helt glömt bort mina senior pictures!!! Jag tog dom ju när det var över en månad kvar i USA, och man tar dom när man graduate helt enkelt, så dom kan jag bra allt visa er när jag fick dom nu på morgonen:) 

Men jag glömde ju helt och hållet att berätta tidigare, minns ni att jag berättade om en bildtävling som explorius höll, man skickade in bilder från sitt år, så använder dom vissa av dom till den nya katalogen som dom skickar ut varje år. Sedan så väljer dom även en bild som ska hamna på framsidan, GISSA VEMS BILD DET BLEV??? Jo, MIN! Dom ringde mig bara efter någon dag jag kommit hem, och inte bara att jag får vara på omslaget av tidningen jag får en ersättning på $1000, vilket är ca 6800 kronor!!! Hur gött är inte det lixom? Så väldigt glad är jag för det. Så tack för det explorius.Nu kommer ni bra allt se mig lite överallt. 

Jag ber så HEMSKT mycket om ursäkt för min frånvaro, jag vet att många velat läsa om allt men har helt enkelt varit för mycket att ta in och för mycket att göra! Men här kommer det! 

 

Nu har jag ju dock lite svårigheter kanske att komma ihåg exkat vad jag gjorde den sista veckan haha, men dagen efter graduation sa jag hejdå till familjen min som var och hälsade på sen packade jag lite och for till poolen med Alex, sedan på kvällen kom Kass och hämtade mig så for vi och kikade på Waldens graduation där då flera av mina närmasta vänner graduated, Carro bland annat:) Dagarna efter var mest bara hejdån, hängde med varandra sista gånger, käkade på alla mina favvo ställen och packade för fullt, jag hade bara en stor klump i magen hela tiden över att att åka hem, men jag grät inte jätte mycket, mest för att jag förstod verkligen inte att jag skulle lämna! Det gick verkligen inte in i mitt huvud. Men det sprack för mig lite när jag sa hejdå till the Hardys, bara för att dom har jag varit såå nära hela året, även i min första familj. Allra sista dagen var måndagen och det var en högtid så Cindy och flera var lediga, vi för till the mall för sista gången och gjorde lite shopping, sedan käkade vi på panera bread och efter det för vi hem så fick alla som ville komma förbi och säga hejdå, det rasade inte människor mest hela eftermiddagen men jag grät inte en gång för det kändes verkligen inte som ett hejdå, jag förstod det inte ens lite. På tisdagen skulle vi ju då kliva upp 4 på morgonen för att åka til flygplatsen, då grät jag hela morgonen, i typ 2h nonstop, men sen när vi väl var på flygplatsen bestämde jag mig för att fokusera på det istället, så då gick det bra sen. Hade hur mycket övervikt som helst först, så fick ge bort massa, sen kommer jag till säkerhetskontrollen så river dom upp hela min väska för att jag tydligen hade en kniv, vilket jag såklart inte hade, Men den väskan var packade såååå omsorgsfullt haha, så det var verkligen ett helvete att få allt att rymmas igen! Flög till Dallas där mitt plan vart försenat ngn timme men träffade massa andra utbytisar så det gick bara bra, sedan flög vi ju då vidare till Washington D.C. 

 

The year end camp hade väl kunnat vara en gnutta bättre, vi kom dit på eftermiddagen men inget var planerat för hela dagen så vi satt typ bara på hotellrummet hela kvällen, bodde med två svenskar, allla hade lika stora problem med svenskan haha, men sedan dagen efter hade vi då sightseeing, jätte fin stad verkligen, Och vi fick se the White House och massa memorials och sånna saker, men alltså det var så jävlaaa varmmmttt, jag från AZ lixom, men det var bara så jädra fuktigt att jag vet ju inte vad, man blev ju blöt av att bara vara i luften, haha, så det uppskattades inte! Det förstörde som lite touren oxå, bara för att man inte riktigt kunde njuta och tittat, utan bara fokusera på vädret. Men det var skojsigt ändå! Vi avslutade dagen med att åka till the mall, men vid det här laget fanns det ingen chans att jag skulle få med ngt i min resväska haha. Sista dagen, torsdagen gjorde vi absolut ingenting fram till 1, då vi checkade ut, sen var vi tvugna att sitta i lobbyn i ngn timme för att sedan ha ett möte som där vi disskuterade olika upplevelser och så,det var himla kul och skönt faktiskt. Men efter det gjorde vi absolut inget igen, så vi satt i lobbyn till sju på kvällen(!), sedan åkte vi till fygplatsen och väntade ytterligare ngra timmar, just innan vi skulle boarda och lämna staterna så ringde alla sina värdfamiljer en sista gång sen började alla oxå gråta hejdlöst, det var riktigt jobbigt, så då hade dom 40 gråtande och hulkandes ungdomar på flyget, uppskattades säkerligen det med. Vi flög till london, väntan där gick ganska snabbt och vidare till Stockholm! Var sån gaaalen känsla att landa i sthlm och alla skyltar var på svenska, folk pratade svenska och oj allting! Jag flög med ett gäng sthlmare så alla skulle stanna här och träffa sina familjer så kändes lite konstigt för mig att jag skulle flyga vidare upp till Umeå, men sen går jag ut så står min syster och extra mormor där med skyltar och blommor, blev så himla paff men det uppskattades verkligen så himla myccckkket! Min syster har precis flyttat till sthlm, Och det var så väldans kul att dom kom, hade ca 5h väntan så det underlättade ju, vi gick direkt och köpte kebab och alkohol haha, och bara pratade och pratade, fyfan vad jag älskar henne! Sedan vart det dax för mig att sätta mig på planet till umeå, då kom tårarna igen, kund einte häjda mig, grät hela vägen till Umeå. När jag landade stod pappa, men extra mamma och mormor där, mamma och alla var ju fortfarande kvar i USA sen så var alla mina kompisar och andra syskon på största eventet i Umeå, ngnsin, Martin Garrix spelade till exepmpel(???), men sedan efter typ5 min ser jag hur Lydia och Elina springer in på flygplatsen, haha då  har dom CYKLAT till flygplatsen i REGNET, och elinas kedja hoppa så lydia skjutsade henne och haha ah, kaos vare, men så jädra gulliga, hade sagt åt alla att dom verkligen inte fick komma för dom kunde inte missa yran, och en dag till gjorde ju inget lixom, men så jädra gulliga. Vi körde iaf dirket efter till hemmakväll, haha såklart, sedan hem till min EGEN SÄNG! På morgonen for jag och pappsen in till stan, dom har byggt så mycket här att det är som en ny stad, fixade telefon och massa kramar från folk vi mötte. På kvällen lurade mina vänner mig och hade ordnat en överaskningsfest, en middag bestående av en buffe med allt jag saknat, det var en udda blandning haha. SÅ hade vi förfest sedan for vi på andra kvällen på yran, aldrig haft så kul tror jag, bara träffa massor med människor som jag saknar så innerligt! 

 

Annat än det har ajg hunnit börja jobba, gå på bal, njuta av fint väder, och bara hänga med mina alldeles för underbara nära och kära! Men jkan säga att jag verkligen inte smält något utav det här, jag kan som inte tänka på ngt av detta längre för det går inte ihop i min hjärna, men tror att jag snart kommer smälta allt och längta tillbaka så mycket till Sahuarita, för jag har verkligen haft ett sådan otroligt underbart år! 

 

Måste oxå bara tillägga hur konstigt det har varit att skriva det här, speciellet första delen om mina sista dagar, för det känns som en dröm, att det aldrig riktigt hänt att jag var i USA! Och ni blev som allt mer riktigt för mig, tror kanske det är därför det tagit sån lång tid för mig att skriva om detta, det har varit så overkligt för mig. 

 

Vill tacka ALLA som följt mig under året, är så glad att jag har skrivit den här bloggen och kommer alltid att ha den som en dagbok, och hade nog aldrig skrivit så mycket som jag gjort om inte ni följt mig och kommenterat och varit så gulliga, jag vill absolut fortsätta att skriva här med USA relaterade saker, Carro kommer ju föresten och hälsar på om ett halvår, och saker som det! Så häng kvar! TACK