Get Air
2013-10-08 @ 18:36:07
Först och främst, superbra blogg! kollar in flera gånger per dag och det är så kul att få följa dig.
men en fråga bara! jag är så himla nyfiken på det här med flytten. förstår att du inte vill skriva ut själva orsaken, men kan du förklara i lite större svängar?
t.ex. var det för att du inte riktigt trivdes eller för att det hände något inom familjen? är så nyfiken!
ha det så bra och njut nu! - Alma
men en fråga bara! jag är så himla nyfiken på det här med flytten. förstår att du inte vill skriva ut själva orsaken, men kan du förklara i lite större svängar?
t.ex. var det för att du inte riktigt trivdes eller för att det hände något inom familjen? är så nyfiken!
ha det så bra och njut nu! - Alma
Men tack så mycket, bli så glad av sånt! Det var inte precis något konkret som hände, redan från ngn vecka in i året så kände jag mig inte riktigt hemma, så ringde faktiskt till min LC efter en månad och sa att jag inte ville bo kvar, men vi bestämde för att jag skulle ge det en ärlig chans, men det fungerade inte så andra gången jag ringde så sa hon på en gång att jag kunde flytta:) Så det var mer att jag inte trivdes! Sen var det väl ngra incidenter som utveckalde det hela, men inte en stor som fick mig på en gång att flytta på studs:)
Var det svårt att flytta?
jag tror jag ska åka till usa ett år, men tänk så gillar jag itne familjen elelr så, är nervöös för det asså! :( - Julia
Det var absolut en av mina störta rädslor när jag for med, och min flytt har gått relativt enkelt om man jämför med andra. Och klart att det var svårt att ta beslutet, berätta det för vfamilj och sånna saker men det är som allt värt det i slutändan att jag inte riktigt reflerkterade över att det var så himla svårt. Som jag nämnde ovan, inget jag skulle vilja göra om men absolut inget som jag tex kommer komma ihåg som en av de svåraste skerna jag behövt göra. Man har ju en LC som är där fär att hjälpa dg, så va inte nervös för det. Om så är fallet så finns det alltid lösningar på det hela. Och oj vad jag har växt som människa efter detta!
Hejsan hoppsan, jag hittade just till din snygga blogg och kommer med lite frågor. Det är nämligen så att jag vill åka till USA som utbytesstudent nästa, eller nästnästa år. Just nu går jag i ettan. :)
Men är det svårt att hålla kontakten med sina vänner hemma i Sverige när man är iväg, eller är man helt kompislös sen när man kommer hem igen? - Julia
Men är det svårt att hålla kontakten med sina vänner hemma i Sverige när man är iväg, eller är man helt kompislös sen när man kommer hem igen? - Julia
Det har absolut inte varit några problem alls, fakitkst! Trodde att de skulle vara svårare än vad det har varit. Och tror absolut att vi kommer vara på samma nivå som när jag for, om inte bättre kompisar. Om min vänskap med dom har ändrats på ngt sätt är det absolut till det bättre! Man är som så snäll med varandra och uttrycker sig på ett annat sätt, haha ni ska se min och Elinas konversationer nu för tiden, mycket kärlek kan jag säga! Sedan är det faktiskt, hårt som det än läter, ett bra sätt att se vilka som faktiskt bryr sig om dig:) Eller vad säger ni kära vänner, det funkar bra va?
Jätte kul att ni ställer frågor, fortsätt med det! :)
Kommentarer
Postat av: julia
Jag undrar hur det va att skaffa vänner. Fick du många vänner snabbt eller fick du kämpa? Jag tycker det verkar läskigt att åka ner och sen behöva vara heeelt ensam!
Trackback
Faktiskt så gick det ganska enkelt för mig, men jag hittade en familj på egen hand också. Så det hade nog tagit mycket längre tid om jag inte hade gjort det. Sen är själva proccesen inte jätte kul kanske, att bo kvar i andra familjen när dom är i vetskapen att jag inte vill bo där var inget jag vill göra igen. Men det gick bra, absolut. Och det var bara för ngn vecka, så det fungerade absolut.